著者

古谷 大輔

出版者

大阪外国語大学

雑誌

IDUN (ISSN:02879042)

巻号頁・発行日

vol.17, pp.241-258, 2006

---

Maktfordelningen mellan de suverana staterna i det tidiga moderna Europa utvecklades under trettioariga kriget, dar Sverige vann militart och bleu en stormakt runt Ostersjon. Darfor brukar manga forskare rikta in sig pa den svenska armen i utsikt om alt visa hur den militara utvecklingen tvingade staten att exploatera sina resurser pa ett annat satt och att modernisera statsforvaltningen. Som skal till att Sverige kunde bli en stormakt efter Gustav II Adolfs tid anges att den moderna stat, som byggdes upp pa 1600-talet hade ett rationellt system med varnplikt eller skatt. Men den tolkningen forutsatter att den moderna staten forvaltats endast inom dess grans. Malet fdr uppsatsen ar att undersoka hur Sverige finansierade trettioariga kriget och forklara hur Sverige forvaltades inom och utom dess granser. Efter att Gustav II Adolf med den svenska armen landsteg i norra Tyskland sommaren 1630, okade antalet soldater i den svenska armen plotsligt. Sverige behovde pengar for att anstalla dessa i Tyskland, men under det svenska finanssystemet pa 1600-talet kunde Sverige inte ta in pengar fran hemlandet, eftersom skatt i princip var insamlad in natura. Darfor tankte Gustav II Adolf och andra statsledare att kriget pa kontinenten maste finansieras av pengar som inkasseras fran andra lander. Svenska militarledare forbjod plundring, men svenska armen samlade in kontribution fran omradena som den hade besatt i Tyskland. Detta var grunden till att svenska armen kunde beviljas krediter pa kontinenten. Sveriges kammarkollegium utsag nagra svenska och nederlandska kopman som agenter for svensk krigsfinansiering i nagra stader langs kusten av Nordsjon och Ostersjon, till exempel i Amsterdam, Hamburg, Stettin, Stralsund osv., och forordnade dem att skicka pengar till svenska armen i norra Tyskland. De frammande kopman som hade forbindelser med svenska agenter lanade ut pengar mot borgen for skatt eller resurser som Sverige skulle skaffa i framtiden. Svenska militarledare anvande krediten och kunde inkassera pengar paa kort tid pa detta satt. Sveriges stormakt var alltsa beroende av internationella manskliga och ekonomiska natverk for sin krigsfinansiering.